Vågar knappt inte gå o lägga mig mer, drömmer en massa innan jag somnar o när jag väl somnar så drömmer jag då med och det är inga possitiva drömmar!!
Känns som sömnen blivit min värsta fiende!
måndag 21 november 2011
Snart dags för titthåls operation för min endometrios
Dagen med det stora D, då det är dags för operation, närmar sig med stormsteg.
Tankara bara far runt i huvudet och allt som oftast är det så himmla svårt att koncentrar sig, enda gången jag kopplar bort det hellt och hållet är nog när jag är hos hästen.
Min älskade sambo försöker prata med mig om att det kommer gå bra och att det bara kommer vara två hål på magen, skräcken e ju om jag vaknar upp med ett större är för då vet jag att det tagit bort en eller både mina äggstockar, vilket jag innerligen verkligen inte hoppas att de kommer göra. När jag var hos läkaren var hon ju tvungen att berätta det värst som kan hända och det är ju naturligtvis det som man kommer ihåg met, inte hur ovamligt det var att de just behövde göra den typen av op.
Allt snurrar i huvudet vad kommer hända efter op, kommer IVF karuselen igång direkt eller man skall gå och fundera på detta under hela juluppehållet oxå??
Man är konstig, ibalnad tycker man allt går långsamt och ibland tycker man det går allt för snabbt, när jag fick reda på att jag skulle opereas tänkte jag herre gud vad lång tid det är till det!! Och nu är det bara några dagar kvar och nu känner man paniken, var ju så mycket man skulle hinna med innan denna op, men det blev inte av denna gången heller!!!
>Funderar på att "börja" ett nytt liv efter operationen med mycket mer motion, bättre mat, mer fokus på mig och mitt välmående samt att min sambo och jag skall bli bättre på att ta vara på varandra och utnyttja vår tid tillsammans. tycker vi haft tillräckligt med motgångar i denna bebisverkstad och vill att vi skall kunna ha något att glädjas över och vara lyckliga!!!!
Tankara bara far runt i huvudet och allt som oftast är det så himmla svårt att koncentrar sig, enda gången jag kopplar bort det hellt och hållet är nog när jag är hos hästen.
Min älskade sambo försöker prata med mig om att det kommer gå bra och att det bara kommer vara två hål på magen, skräcken e ju om jag vaknar upp med ett större är för då vet jag att det tagit bort en eller både mina äggstockar, vilket jag innerligen verkligen inte hoppas att de kommer göra. När jag var hos läkaren var hon ju tvungen att berätta det värst som kan hända och det är ju naturligtvis det som man kommer ihåg met, inte hur ovamligt det var att de just behövde göra den typen av op.
Allt snurrar i huvudet vad kommer hända efter op, kommer IVF karuselen igång direkt eller man skall gå och fundera på detta under hela juluppehållet oxå??
Man är konstig, ibalnad tycker man allt går långsamt och ibland tycker man det går allt för snabbt, när jag fick reda på att jag skulle opereas tänkte jag herre gud vad lång tid det är till det!! Och nu är det bara några dagar kvar och nu känner man paniken, var ju så mycket man skulle hinna med innan denna op, men det blev inte av denna gången heller!!!
>Funderar på att "börja" ett nytt liv efter operationen med mycket mer motion, bättre mat, mer fokus på mig och mitt välmående samt att min sambo och jag skall bli bättre på att ta vara på varandra och utnyttja vår tid tillsammans. tycker vi haft tillräckligt med motgångar i denna bebisverkstad och vill att vi skall kunna ha något att glädjas över och vara lyckliga!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)