Livet känns så orättvisst

Sitter och kollar på drömmen om ett barn, ibland känns livet så orättvist, varför kan vissa få barn o andra inte.

Vissa som råkar blir gravida och andra som kan kämpa hur länge som hellst och har viljan, de känns så örättvist. Jag vill oxå ha ett barn, ett mirakel, en dröm som skulle gå i uppfyllning!!!!

Vet inte om jag är dum mot mig själv som sitter o kollar på det?! Min sambo vill inte titta på det, förstår han, blir rädd, ledsen, hoppfull, känns som om tusen olika känslor dyker upp när man ser dessa olika program.

Tiden fram till min operation vill jag skall gå snabbt men samtidigt inte då jag har så mycket kul att se fram emot.

Rädslan för vad de hittar under operationen har börjat smälta in och gör mig ännu mer rädd för att vakna upp efter operationen. KOmmer jag våga kolla på magen om har bara har något hål eller ett snitt?!

hmm, många tankar dyker upp, känns som man skiver en massa som inte hänger ihop men det dyker upp en massa tankar hela tiden.